|

L’Istwar di Françé en Lwizyàn
1605
L’Akadie fondé par des Françé dan l’actchuèlNouvèl-Ékos, kèk partie di Nouvô-Brunswick, îl-de-Prins-Édouard, et Maine.
1682
Robert Cavelier de La Salle prend la Lwizyàn pou la Frans.
1699
Premyé kolonie permanent de Françé fondé à Biloxi.
1713
L’Akadie donné à Grand-Bretanye avèk le traité Utrecht.
1714
Vil des Natkitoch fondé.
1718
Vil de Nouvèl-Orléan fondé.
1719
Premyèr cargaizon z’esklav afrikain di Daömey (ojordi Bénin) et di Sénégal rivé en Lwizyàn. Yé té importé pou travayer les clo de kann à suk.
1721
Premyé kolon alleman, swis et alzasyen rivé en Lwizyàn.
1755
Gouvènèr Charles Lawrence donné l’òrd pou expulser lé-z’Akadyen.
1756
Post-dé-z’Attakapa fondé dan sud-wèst de la Lwizyàn.
1762
La Frans donn la Lwizyàn à l’Espanye.
1764
Premyèr arrivée z’Akadyen en Lwizyàn dokumenté.
1765
Akadyen installé au-z’Attakapa.
1773
Premyé kolon espanyol et irlandé catolik.
1776
Zéta-Zuni d’Amérik déklar so l’indépendans de Grand-Bretanye.
1785
Dernyèr migrasyon d’Akadyen rivé à la Nouvèl-Orléan de Frans.
1789
Révolusyon françèz vwayé des ta’d moune vèr la Lwizyàn.
1791
Révolusyon en Ayiti vwayé à pè prè 10 000 Kréyol françé, métis et nwar en Lwizyàn.
1800
L’Espanye donn la Lwizyàn à la Frans.
1803
Napoléon Bonaparte vend la Lwizyàn au-Zéta-Zuni pou $15 milyon.
1808
Premyé Code Civil pou la Lwizyàn adopté.
1812
La Lwizyàn devyen Éta offisyèl.
1836
Vermilionvil, pli tar Lafayèt, incorporé.
1860's
Général Butler olé puni moun la Lwizyàn pou dèt allié avèk le Sud, ça fé li déklar le françé interdi en publik.
1861
La Guèr de Sécesyon kommens.
1864
Préziden Abraham Lincolm libéré z’esklav avèk la proklamasyon d’émancipasyon.
1882
Premyé chemin-à-fer dan sud de la Lwizyàn.
1901
L’huil dékouvèr en Lwizyàn à Jennings.
1905
Milyé de pèsonn mourri à côz la fyèv jônn.
1906
Ékluz aux Plakeminn bâti. Ça donn l’akçé san traka di Mississippi à l’Atchafalaya.
1914
Premyèr Guèr di Moun kommens. Kréyol et Kadjin servi konm interprèt di françé.
1915
Piti moun puni pou parler françé su terrain d’ékol. Komité d’Édukasyon interdi le françé à l’ékol.
1916
L’Akt d’Assistans Obligatwar fors paren à envwayer yé piti à l’ékol.
1921
La constitusyon l’éta interdi tout langue sôf l’anglé à l’ékol.
1927
Préziden Coolidge visit la Lwizyàn dévasté par l’Eau Hôt.
1928
Gouvènèr Huey Long kommens so progràm pou pâver les chemin; Joe Falcon et Cléoma Breaux fé yé premyé enregistremen chanson en kadjin : "Allons à Lafayette".
1929
Fayit la Bours et kommensmen la Grand Dépresyon.
1941
Dézièm Guèr di Moun kommens. Kréyol et Kadjin interprèt en Europ.
1947
Premyé pwi d’huil au larj di Golf di Mèksik.
1955
Bicentennair la Génocid dé-z’Akadyen.
1964
Congrè pass l’Akt de Drwa Civil, ça interdi la discriminasyon bazé su la ras, koulèr de peau, religyon, sex ou nasyonalité.
1968
KODOFIL kréé.
1969
Premyé mèt d’ékol sorti la Frans et Québec. Le françé ensenyé dan lé-z’ékol 1 ère par jou.
1971
Edwin Edwards, premyé gouvènèr frankopal di 20ièm syèk élu. Le françé dan z’ékol.
1974
Premyé hommaj à la mizik akadjinn. Ça devyen pli tar « Festivals Acadiens ».
1976
"Lâche pas la patate" publié par Revon Reed, premyé liv en françé kadjin.
Premyé mèt d’ékol sorti la Bèljik.
1980's
Cajun music and food gains international recognition; It's cool to be Cajun.
1980
Dan le procè de James Roach kont Dresser, Juj Fédéral Hunter déklar moun Kadjin minorité protéjé par l’Akt de Drwa Civil de 1964.
1981
Premyé festival Zarikô à Plaisance.
1983
Parwaz Calcasieu kommens l’immersyon.
1984
Premyé z’akkor avèk la Komunôté françèz de Bèljik sinyé.
1988
Ouvertchur di Cent d’Éritaj Kréyol aux Natkitoch sponsorizé par la Société Historik de Saint-Augustin.
1989
Parwaz Assompsyon et Saint-Martin kommens l’immersyon.
1990
Rencensmen dit 668,271 Akadyen/Kadjin rest dan Zéta-Zuni; 61 poucen viv en Lwizyàn. 262,000 frankopal dan léta, pli grand populasyon di péyi.
Premyé mèt d’ékol la Kòt d’Ivwar rivé en Lwizyàn.
1991
Premyé mèt d’ékol Akadyen.
1992
Parwaz Lafayèt kommens l’immersyon.
1994
Parwaz Akadie kommens l’immersyon.
Université de Lwizyàn à Lafayèt kommens premyé progràm de doctora en Étud Frankopal en Amérik.
Premyé Congrès Mondial Acadien au Nouvô-Brunswick.
1995
Konsorsyum z’ékol d’immersyon.
1996
Parwaz Orléan et Saint-Landry kommens l’immersyon. Dòt progràm immersyon dan Lafayèt et Assompsyon.
1997
Lwizyàn prend part au Sommé Frankopal au Vièt-Nam.
1998
Parwaz Bâton-Rouj-Èst kommens immersyon enkò.
Université d’Éta Lwizyàn kommens progràm en Étud Kadjinn.
Dictionnair Kréyol de Lwizyàn publié.
1999
Premyèr klas de Kréyol à Université de Lwizyàn à Lafayèt.
Célébrasyon de 300 n’an éritaj frankopal en Lwizyàn Francofête.
Congrès Mondial Acadien-Louisiane 99, 2ièm pli gran rassemblen akadyen dan moun.
Saint-Martin et Îl-de-Gorée jumelé.
2000
Premyé mèt d’ékol Ayisyen en Lwizyàn.
Kréasyon premyèr séksyon di Barreau frankopal de Lwizyàn.
2001
Pelican Publishing sòr premyé liv litératchur de Lwizyàn di 19ièm syèk, Tante Cydette.
2002
Parwaz Ibérie et Jefferson kommens l’immersyon.
2003
Gouvènèr-Général di Kanadá, Adrienne Clarkson, reprezentan offisyèl de la Reinn d’Angletèr, sinye la proklamasyon pou l’expulsyon dé-z’Akadyen et li déklaré le 29 jwiyé Journée Commémorasyon Akadyen au Kanadá, à kommenser en 2005.
Kréasyon di Konsorsyum d’Étud Kréyol ent le Cent d’Éritaj Kréyol de l’Université de l’Éta di Nòr-Wèst et Université Tulane.
Kréasyon de Éditions Tintamarre, ann lamézon d’édisyon pou la Litératchur françèz de Lwizyàn à Centenary College.
2004
3ièm Congrès Mondial Acadien en Nouvèl-Ékos, l’Akadie original.
2005
Ouragon Katrina et Rita chanj la Lwizyàn.
|